HUR SER VÅR EKONOMISKA VÄRLD UT 2030?

HUR SER VÅR EKONOMISKA VÄRLD UT 2050?

Förenklat vet vi att jordens befolkning kommer att öka till ca 9 miljarder från dagens 7. Detta vet vi med en häpnadsväcklande exakthet. Tidigare prognoser har varit förvånansvärt träffsäkra och det skulle vara konstigt om det blir annorlunda denna gången. Vi vet också att den största befolkningsökningen sker i Afrika. Tillgången på befolkning kommer givetvis leda till att mycket produktion och konsumtion kommer flyttas från Asien till Afrika.

Initialt vet vi att antalet barn är konstant 2 miljarder i världen sedan 90-talet. Där sker ingen direkt ökning. Totalt är det bara ett tiotal länder kvar med väldigt hög befolkningsökning. Kvinnorna i Etiopien och Bangladesh föder inte fler än två barn. Nativiteten är nu högre i Nord än Sydamerika. Det som däremot ökar snabbt är antalet åldringar. Tex har mängden människor över 80 år tredubblats sedan 50-talet. Fenomenet ”silver cities” dvs städer med gammal befolkning blir vanligare och vanligare.

VILKA GYNNAS AV ÖKAD BEFOLKNING?

Andelen människor med diabetes och andra välfärdssjukdomar har också exploderat. Av detta kan vi dra slutsatsen att råvaror och mediciner har strukturell medvind. Företags som sysslar med äldrevård ligger också bra till.
I västeuropa ökar också andelen människor som inte äter griskött varför kyckling och fisk borde ligga bra till. I Sverige äter vi bara 20 kg kyckling per person mot 50 kg i USA.

VILKA BRANCHER GYNNAS AV URBANISERINGEN?

Andelen människor som flyttar till städerna uppskattas till 3 miljarder. Uppskattningsvis kommer detta leda till en del byggande. Framförallt byggande på tak och vindsvåningar kommer vara intressant med tanke på platsbristen. Även allt som rör bredband och kraftnät kommer fortsatt vara hett. Kopparn fortsatt vara hett eftertraktad som ledningsmaterial.

Ca 2 miljarder mäniksor saknar tillgång till rent vatten så givetvis kommer allt som rör vattenrening att vara fortsatt attraktivt.

VÄXTHUSEFFEKTENS INVERKAN PÅ EKONOMIN

Sedan 70 talet har kostnaderna för naturkatastrofer skenat till 6 ggr högre. Målet för alla klimatansträngningar är 1.5 grads temperaturhöjning. Vi har redan höjt medeltemperaturen med en grad. Överskrids den sk "tippiog point" så förväntas det blir självförstärkande.