MER PENGAR BETYDER MER SKULD

Mer pengar i ett samhälle betyder med andra ord att fler hamnar i skuld. Ökande penningmängd har stimulerats av politiker som Margret Thatcher och Ronald Reagan sedan slutet på 70-talet.

Mer människor i skuld innebär mindre strejker och andra upplopp och det kan antas ha funnits med som en baktanke.

Digitala pengar skapas ju som bekant av att bankerna ger lån. De rika 5% av befolkningen lånar ut till de andra 95%. De extrema klasskillnaderna möjliggör på så sätt en extrem skuldsättning hos breda lager hos befolkningen.

Men om du omfördelar krediter (får dem att cirkulera mer i samhället) kommer de som sitter i skuld kunna betala av sina skulder och då dödas (amortera kommer ytterst från latinska ordet döda)skuldpengarna, krediterna, och penningmängden minskas.

Under t.ex den stora depression i USA på 30-talet ”avskuldade” sig amerikanerna så att penningmängden minskade med 1/3 (bl.a Friedman). Det rådde inte brist på varor under den stora depressionen i USA – det rådde brist på pengar.

När det blev brist på dollar steg värdet på dollar (precis som värdet på äpplen stiger när det råder brist på äpplen) och priserna på varor sjönk. För att få upp priserna förstördes bl.a enorma mängder mat. Roosevelt skapade t.o.m Agricultural Adjustment Act som gav pengar till bönder som förstörde sina skördar och dödade djuren.

HUR FÅR MAN PENGARNA I ARBETE?

Under ett skuldbaserat penningsystem ökar koncentrationen av skuldpengarna så att de som redan har, får än mer och därmed minskar cirkulationshastigheten. Ledande ekonomer menar nu att man skall avskriva skulderna för många så att de kan börja konsumera istället.

Sk ”helikopterpengar” skall fördelas ut bland befolkningen och driva upp konsumtionen istället för att hamna hos de rika 5% och förvandlas till värdepapper och dylikt. Ett exempel på helikopterpengar är höjda barnbidrag.

När pengarna hamnar hos människor som inte har råd att spara leder det till att de kommer i arbete på ett helt annat sätt än hos de rika som har råd att spara.

VAR ÖKAR PENNINGMÄNGDEN MEST?

Den kinesiska centralbanken har tryckt upp stora mängder Yuan för att hålla nere värdet på valutan och balansera sitt stora handelsöverskott.
De senaste fem åren har Kinas bankers tillgångar (alltså mest utlåning) växt med 89 biljoner (tolv nollor) yuan, vilket till dagens växelkurs motsvarar 14,7 biljoner dollar.

Som jämförelse var totalsumman av USA:s bankers tillgångar 14,6 biljoner dollar i slutet av september. Totalsumman av de kinesiska bankernas tillgångar är 147 biljoner dollar, eller 24 biljoner dollar, vilket motsvarar drygt 250 procent av landets årliga BNP.

Observera att som vanligt att ca 97% av alla pengar i cirkulation är sk kredit, dvs påhittad inlåning hos bankerna som kontrollerar världens betalningssystem.. Den aktiva delen av penningmängden exploderar i Kina, i USA ökar den knappt.

Var tar majoriteten av alla nya pengar i Kina vägen? Svar: Bostadsmarknaden. De Kinesiska storbankerna (som sannolikt kontrolleras av samma personer som styr banksystemet här) pumpar in biljontals yuan på bostadsmarknaden. ‘Kanske’ kan denna faktor förklara deras exploderande bostadspriser.

HAR FINANSBRANSCHEN BLIVIT FÖR STOR?

Ledande experter tycker att finansbranschen svällt likt bilden och blivit en för stor aktör. Den har gått från att vara ett smörjmedel till för näringslivet till en parasit. De föreslår att man låter hälften försvinna i en någorlunda kontrollerad väg. Räddandet av de finansiella instituten har kostat vanliga eu-medborgare ett par hundra tusen kronor var.