PENSION

Viktigt att komma ihåg är att vi inte kommer att gå utan pension. P g a systemet med den så kallade "bromsen" där statens utgifter regleras mot tillgångarna, kommer man aldrig att helt stå utan pension.


Pensionen kommer dock att kunna minskas om tillgången på pengar minskar. Ett vedertaget antagande är att man kommer att ha ca 70% av dagens lön när man går i pension. Den långa tidshorisonten gör det nödvändigt att ha så låga avgifter som möjligt på sina fonder.


Själv har jag just på grund av de låga avgifterna gjort följande val…

  • Tjänstepension: Alecta
  • Privat pension: Görs i dag via ett investeringssparkonto
  • Löneväxling: Det är en metod för flytta belopp från sin bruttolön och sedan skatta det på sin bruttopension. Med en lägre skattesats så bedöms det som fördelaktigt. Gränsen som det är fördelaktigt att reducera sin bruttolön anges år 2018 till ca 39.000 kr.
Det är nämligen som så att din lagstadgade allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas negativt av att växla lön till pension.

En stor nackdel är att pengarna är ofta låsta till 65 års ålder. I mitt fall är det SPP som erbjuder de billigaste fonderna för placering av pengarna löneväxling. Dock är de fula med att förvälja de dyraste fonderna. Istället har jag valt att placera dem till fonder med ca 0,2 % avgift.
  • Premiepension: Fonderna kan man själv ändra på vi mina sidor på pesionsmyndigheten.se vilket jag ofta gör. Lägst avgift har AP-fondens soffliggarfonden AP7 Såfa och den har jag också som bas i min portfölj. Jag har också valt ut någtra andra fonder med låga avgifter som jag byter några gånger per år. En solskenshistoria kommer från den pensionerade volvoarbetaren Björn Berg som bara väljer ut de bästa fonderna. Artikel från aftonbladet
" I dag får han ut mer i plånboken som pensionär än vad han tjänade som arbetare på Volvo lastvagnar i Göteborg.

Väljer bara ut de bästa
Från början fördelade Björn sin pensionspott i fem olika fonder. Tre gick bra. Två gick dåligt.
– Jag kom ingenstans. Jag bestämde efter ett tag att jag ska satsa allt på ett kort, aktiefonder med hög risk. Jag gick över till bara en fond.
Björns recept är rätt enkelt och ingen direkt hemlighet. Och han delar gärna med sig av succén till andra.

– Varannan dag lägger jag ner 10–15 minuter, ibland en halvtimme för att läsa vad som är intressant på marknaden. Man får följa den, Dagens Industri, och se vad folk pratar om. Pratar vi bensin eller pratar vi guld? Eller metaller eller teknologi? Hur svårt kan det vara?

Sen loggar han in på Pensionsmyndighetens hemsida och ”Mina sidor”, oftast via sin padda.
– Jag tittar på de fonder i premiepensionssystemet som går bäst. Sen väljer du bara en av dom som gör det. Var det någon av de fem som har väldigt låg förvalningsavgift så tar jag givetvis den. Jag vill helst inte gå över 0,7 procent. Ramlar den sen ner så tar man en annan, säger Björn.

Uppe i miljonbelopp
Björn har följt den här metoden slaviskt sedan 2000.
– Gå in då och då och ta dig en liten glutt. Går det bra? Gör det inte det, välj en annan fond. Så lätt är det ju. Den som är bäst vinner ju. Svårare är det inte att välja en fond och hänga med på detta.
Succén har framför allt berott på rysslandsfonderna som han placerade i 2010–2011.

– De kom snabbt upp och marknaden var het. Men ibland förlorade jag 100 000 kronor över en natt. Ibland tar de några dagar innan man hinner byta. De tar ju inte mig först, utan det finns ju en turordning.
2013 slutade han jobba och fick avtalsperson från Volvo.
– Jag var hemma de sista åren och hade mycket tid att engagera mig.
Det gav effekt på premiepensionen.

– Jag ligger nu på en 1,66 miljoner kronor. Man kan väl säga att man har bibehållen lön från det att man arbetade och lite till. Det bara sprang i väg. Det kan gå upp en-två procent. Nu när det är på en miljon så blir en-två procent 20 000 kronor upp över en natt. Det är rätt fantastiskt, säger han från sin campingvagn i Grissleham".

SÅ HÄR ÖVERLEVER DU OM DU LEVER LÄNGE

Följande text kommer från Sparrebellens nyhetsbrev som jag fann läsvärt.

Ett gammalt skämt i pensionsbranschen är att fråga ”om du talar om när du skall dö tar vi fram en perfekt pensionsplan”. Problemet är att ingen av oss vet hur mycket tid vi har kvar, men den glada nyheten är att vi lever allt längre så det gäller att planera sina pensionsuttag så att pengarna inte tar slut för tidigt. Nedan några sammanfattande tankar om hur man kan tänka när man börjar fundera på att ta ut sin pension:

1. Inkomstpensionen och PPM
Fördelen med den allmänna pensionen är att den är livsvarig och att man har flexibiliteten att starta och stoppa utbetalningarna när man önskar. Men, för varje år man väntar med att ta ut pensionen så ökar pensionen med ungefär 8 % resten av HELA livet.

Slutsatsen är att det är bra att försöka vänta med att ta ut den allmänna pensionen så länge som möjligt.
 
2. Tjänstepensionen
 Då många har 7-8 olika tjänstepensioner om man bytt arbetsgivare under arbetslivet är det en bra idé att försöka ta ut ”mindre slattar” så tidigt som möjligt då de både kan ha fasta avgifter och ibland höga förvaltningskostnader. Men var försiktig med att ta ut ”det största” tjänstepensionskapitalet på bara fem år, för det kan vara bättre att fördela kapitalet under många fler år.

3. Privata besparingar
Det kan vara bra att försöka att vänta med att göra slut på privat kapital så länge som möjligt för det kapitalet kommer de efterlevande automatiskt att ärva.

4. Egna bostaden
 Om man klarat av att amortera lånen på den egna bostaden tycker jag att man skall ha denna tillgång som ett reservkapital som kan utnyttjas om något större behov uppstår på ålderns höst. Att sälja och flytta till något mindre kan vara ett alternativ. Flyttskatten måste ju någon gång betalas (även om kan spekulera i att den kommer att sänkas).

Men se upp med så kallade Seniorlån som Hypotekspension marknadsför. De har höga räntor (idag ca 5 %) och då räntan läggs på låneskulden och man lever allt längre innebär ränta-på- räntaeffekten att man kan ha förlorat hela huset om 20-30 år.

5. Lägre kostnader än intäkter varje månad
 Om man lever efter denna princip kommer ju pengarna aldrig att ta slut. Fördelen med att vara pensionär är att man inte behöver så många nya prylar så det kanske är upplevelser man skall satsa på istället.

6. Med bra ekonomi kan man ha hög risk hela livet
 Ett gammalt klassiskt sparråd är att man skall ha lika stor andel i ränteplaceringar som man har ålder i år. En 80-åring skulle då bara ha 20 % i aktieplaceringar vilket givetvis kan vara bra om man är nervös för att aktiemarknaden skall rasa. Men min förebild Warren Buffett (idag 87 år) har skapat 95 % av sin förmögenhet efter det att han fyllde 60 år genom att han behöll sin exponering mot sitt egna bolag Berkshire Hathaway.

En aktiekunnig aktieägare i Spiltan konstaterade att han under de senaste åren haft för lite exponering mot aktiemarknaden så han började fundera på vilken sparhorisont han hade. Både han själv och hans barn hade det bra ställt så slutsatsen var att han egentligen sparade till de ofödda barnbarnen. Då kan man ha en riktigt långsiktig sparstrategi.

7. Med sämre ekonomi måste man ta mindre risk
 Då man bygger upp sitt pensionskapital under hela livet går det tyvärr inte att ”rätta till” för lite avsättningar när man blir pensionär. Om till exempel boendekostnaderna tar en stor del av pensionsutbetalningen kan man heller inte placera kapitalet med stor exponering mot aktiemarknaden för någon gång kommer det säkert en ny nedgång på 40-50 % på aktier.

8. 4 %-regeln
Om man har ett totalt pensionskapital på 5 miljoner kronor och konsumerar 200 000 kr (4 %) varje år räcker pengarna i 25 år. Men, man får också en löpande avkastning på kapitalet vilket gör att kapitalet räcker längre. Om man har möjlighet att placera pengarna till 6 % i avkastning så tar ju pengarna kanske aldrig slut.