Förenklat kan man säga att ovanstrående samspel påverkar världsekonomin i stort. Ändliga tillgångar som dålig tillgång på arbetskraft blir ökade löner och därmed ökad privat konsumtion. Arbetskraft, kapital, råvaror är i viss mån ändliga. Teknik däremot är inte ändligt kan avsevärt påverka de ändliga faktorerna. Tex kan tillgången på arbetskraft och råvaror bli större genom teknik med robotar istället för människor och teknik förbrukar mindre råvaror. Tillgången på kapital är också ändlig. Förenklat så är macroekonomi det ständiga växelspelet mellan dessa parametrar illustrerat av den så kallade k investeringsklockan nedan som enkelt uttryckt fungerar enligt följande: När Riksbanken ser en svag ekonomi sänker de räntan. Och allt fler väljer börsen istället. Börsen stiger; kl 08-01. När vi märker av bättre ekonomi börjar Riksbanken höja räntan. När räntan stiger vill allt färre köpa aktier. Börsen slutar stiga. kl 02-06.
Inflation Mycket av inflationen orsakas av banker som expanderar penningmängden genom utlåning. Den största delen av skenande inflation som setts i sk banan- republiker orsakas inta av att den nationella regeringen tryckt upp för mycket pengar utan av globala internationella spekulanter som har attackerat lokal valutor och devalverar dem på internationella valutor
Deflation är motsatsen till inflation och innebär en minskning av penningmängden, vilket i sin tur gör att penningvärdet ökar. Detta leder i regel till att den allmänna prisnivån faller. Deflation och inflation mäts vanligtvis indirekt med hänvisning av konsumentprisindex. Deflation är relativt ovanligt, även om det går att hitta perioder med fallande prisnivå. Hur balanseras inflation och deflation Förenklat kan man kan säga att riksbanken är ett ”lands övertrycksventil” illustrerat på bilden nedan, som kan påverka inflationen genom att höja eller sänka priset(räntan) på pengar. Högre ränta minskar tillgången på pengar och inflationen minskar. Riksbankens mål är 2% inflation.
