Företag och regeringar behöver ofta låna mer pengar än vad man kan göra via banken. Det man gör i ett sådant läge är att utfärda obligationer på marknaden så att investerare kan köpa deras obligationer.
Investerarna lånar då ut sina pengar till företagen eller regeringarna mot en kupongränta. Pengarna kan sedan användas till att expandera företag eller att satsa på nya infrastrukturprojekt. Vanliga obligationer som man oftast talar om är:
Statsobligationer – är ett löpande skuldebrev utgivet av svenska staten. Anses ha lägst kreditrisk eftersom staten får in pengar via skatt
Företagsobligationer – är obligationer som företag ger ut när banken inte räcker till. Högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.
Premieobligation – är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavare
En ganska vanlig fråga brukar vara varför inte bankerna lånar av riksbanken som ju har en negativ ränta. Riksbankens ränta styr bara den kostnad eller ersättning som bankerna får genom att deponera sina pengar hos riksbanken över natten.
Riksbanken har skapat en så kallad räntekorridor som gör att bankerna kan låna in och låna ut för 0.75 % lägre respektive högre än reporäntan.Det i sin tur gör att det blir billigare för bankerna att låna från varandra än att låna från riksbanken.
När ska man äga en obligation? Obligationer kan du äga om du tror att börsen ska gå ner under många år då de anses stabila.
