VÄLJ TYP AV FOND

Ca 75% av svenskarna har någon typ av fond. Ungerfär lika många bland kvinnor som män.

Fondernas risk rankas enligt bilden med korta räntefonder i botten och brachaktiefonder i toppen. Läs mer om de olika fonderna nedan... eller gå in fondkollen.se

Räntefonder: En räntefond placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivningen. Obligationer ges ut av staten, kommuner och bostadsfinansieringsinstitut.

-Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder och placerar enbart i räntebärande värdepapper med en återstående löptid som är mindre än ett år.

-Långa räntefonder kallas även obligationsfonder. En sådan fond köper räntebärande värdepapper på obligationsmarknaden med återstående löptider på mer än ett år, till exempel statsobligationer.
På senare år har det jämställts med vanligt banksparande p g a den låga avkastningen.

Blandfonder: En blandfond är en är fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper.

Aktiefonder: En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument, till exempel derivatinstrument. En aktiefond placerar sina tillgångar i aktier i olika börsnoterade företag.

Indexfonder: En indexfond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, är en fond som följer ett visst index i sina placeringar. Fondens avkastning kan spegla exempelvis OMXS30-index på Stockholmsbörsen. Denna följsamhet uppnås genom att fondens placeringar har samma sammansättning av aktier som de som ingår i indexet. Utvecklingen av en indexfond följer därmed index. Avgifterna är i regel låga. Risknivån kan vara mycket varierande och beroende av placeringsinriktning.

Börshandlad fond (engelska: ETF eller Exchange Traded Fund) är en fond som handlas som en vanlig aktie över börsen. Oftast är de indexfonder, men undantag finns. Det finns ETF:er kopplade till länder och regioner, branscher, teman och strategier (large cap, hög direktavkastning etc., räntor, valutor och råvaror).

Till skillnad mot en vanliog fond som bara handlas en gång per dag går handeln med ETFer betydligt snabbare.

Hedgefonder: Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är ofta en hedgefond en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder och det finns även hedgefonder med låg risk.

En hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande papper till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av räntor och/eller valutor).

Etiska fonder: I en etisk fond, som vanligtvis är en typ av aktiefond, påverkar etiska bedömningar av företag valet av placering, tillsammans med traditionell finansiell analys.

Ideella fonder: En ideell fond kan vara såväl en aktie-, bland- som räntefond. Kännetecknande för en ideell fond är att fondens andelsägare avstår från en viss del av avkastningen eller förvaltningsavgiften, som i stället skänks till ett välgörande ändamål, exempelvis forskning eller idrottssatsningar.

Fond i fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond i fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder.

Garantifonder kan ha mycket varierad konstruktion. Genomgående är att värdet på fondandelen aldrig tillåts sjunka under en viss på förhand angiven nivå.

Utlandsregistrerade fonder: Svenska fondbolag kan välja att registrera vissa fonder i utlandet. Motivet till det är i regel fördelaktigare skatteregler för själva fonden (vilket även gynnar fondandelsägarna). De förmånligare skattereglerna kan ge något högre avkastning men har ingenting med placeringsinriktningen att göra. En Luxemburgregistrerad fond kan exempelvis vara en "Sverigefond" som placerar i svenska aktier.

Hur svenskarna har valt att fördela sina aktie/indexfonder mellan olika länder framgår av kakdiagrammmet nedan.

FÅR MAN FULL AKTIEUTDELNING PÅ FONDER?

Du förlorar inget utdelningsmässigt på en fond. Istället för att få in pengarna på kontot får du ett högre värde på fonden istället. Du kan sedan alltid välja att sälja av andelar och på så sätt få pengarna.

VILKEN TYP AV FOND SKALL MAN VÄLJA?

Jag väljer indexfonder med en max avgift på 0.4%. Då sjunker urvalet från ca 3000 fonder till ca 15-30 fonder att investera i som verkar på flera olika geografiska marknader och branscher. Mina portfölj går att följa på Shareville –Rikskolan.

Investmentbolag ligger historiskt över index så därför har jag valt en stor post på Spiltan Aktiefond Investmentbolag och Spiltan Globalfond investmentbolag (den har ett stort innehav i Warren Buffets investmentbolag Burkshire Hathaway). Min modell är något skakigt varför det inte passar alla.

Ett exempel på den extrama riskspridningen man då får ar att indexfonden DNB Global Index har 1400 företag i sin portfölj. Tyngdpunkten i sparandet ligger dock i Sverige på goda grunder såsom att man slippar valutafaktorn som ett orosmoment.


Hur funkar Morningstars rating?
 Morningstar är en oberoende fondbedömare som hjälper sparare att jämföra fonder på ett nyanserat sätt. De grundar ratingen på historisk avkastning, risk och kostnader och lägger inte in några subjektiva värderingar om fonderna, fondbolaget eller förvaltaren. Ratingen kan inte förutspå vilken fond som kommer att ge bäst avkastning i framtiden, men den kan hjälpa sparare att hitta duktiga fondförvaltare.

En studie av University of California fann att investerare som baserade sina investeringar på tidigare resultat ofta var de som presterade sämst i jämförelse med andra. Företaget Vanguard undersökte sambandet mellan antalet stjärnor på Morningstar och framtida avkastning på aktiefondmarknaden.

Resultatet visar att sannolikheten för att få en högre avkastning än börsen under en 3-årsperiod är 46 % för fonder med 1 stjärna och 39 % för fonder med 5 stjärnor. Med andra ord ger det inget att följa Morningstar Ratingen, något som de också själva har medgett.

Bättre då att vara konsekvent och spara regelbundet. Då köper du både i upp och nedgång, följer trenden ibland och går emot den ibland. Detta fungerar bättre för de flesta av oss än när vi försöker sälja och köpa i rätt tid.

FONDAVGIFTERS INVERKAN

Med hjälp av simulatorn nedan kan du beräkna vilken påverkan en avgift har över tid. En ”liten” avgift på 1,5% kan mycket väl äta upp 30% av hela fondens värde efter 30år. Jag skulle vilja betrakta det som att mata en gökunge .

AKTIVT FÖRVALTADE FONDER

En mycket stor del av storbanksfonderna är i realiteten passiva indexfonder trots att de uppges vara aktivt förvaltade. Med andra ord är det ett gigantiskt bedrägeri som varje år kostar svenska småsparare mer än 10 miljarder. Jag har hört att de bästa förvaltarna flyr storbankerna p g a att de är så hårt styrda. Personligen har jag bara lyckats identifiera två aktivt förvaltade fondbolag med långsiktigt bra avkastning. Det är Lannebo och Didner & Gerge.

Det finns en branchstandard i dag med nyckeltal som anger ifall avgiften är rimlig. Aktivitetsgraden skall anges i ord och om fonden funnits minst i två år, skall ett mått som kallas aktiv risk anges som visar hur mycket avkastningen avviker från sitt jämförelseindex. Dock blir beskrivningar i ord lätt förvanskade i ludiga formuleringar.

Skall en fond betraktas som aktiv bör den ha en ac​​​​​​tive share på över 50% och en tracking error på över tre. En aktivitetsgrad mellan noll och ett visar att det rör sig om en indexfond. Ett annat nycketal är shapekvoten. Den visar hur mycket fonden gett i förhållande till sin risk. Ju högre, desto bättre.