LÄNDERS VALUTOR

Nästan ca 50% av värlshandeln faktureras i dollar. Långt över USAs 13%iga andel av världsexporten. Och medans dollarn andel av främmande valutareserver utgör 64% är USAs del av väldens BNP ca 20%. Kinesiska Yuan har hittills inte gjorts tillgänglig för handel på samma sätt.

Världens 10 mest handlade valutor:
US Dollar (USD)
Euro (EUR)
Japanska Yen (JPY)
Brittiska Pund (GBP)
Australiska Dollar (AUD)
Schweiziska Francs (CHF)
Kanadensiska Dollar (CAD)
Svenska Kronor (SEK)
Nya Zeeländska Dollar (NZD)
Sydkoreanska Won (KRW)

Som kuriosa kan nämnas att Schweiz har ibland problem med för stark Francs och köper då tillgångar utomlands för att sänka värdet på valutan. Schweiz riksbank är numera storägare i it-jättarna Apple, Microsoft, Amazon, Google och Facebook. Aktierna är köpta för pengar riksbanken tryckt själv och nu följer allt fler länder efter b la Israel.

Inom ett valutaområde som EU uppstår av naturliga orsaker väldiga obalanser. Ett modernt industriland som Tyskland kan utan problem öka produktivitetetn med 2% procent per år och därmed öka lönerna i motsvarande grad. En tjänstebaserad ekonomi som Frankrike kommer däremot inte att kunna öka produktiviteten och lönerna i samma takt utan kommer ohjälpligen att halka efter. Enkelt utttryckt " Den franske kyparen kan ju inte springa 2% fortare varje år". Sammanfattningsvis är Tyskland den stora vinnaren på Euron och hade aldrig klarat sig lika bra på D-marken.

VÄRLDENS RESERV-VALUTOR

Många länder med instabila valutor väljer att ha US dollar som en reservvaluta att betala sitt handelsunderskott med. På bilderna ser man tydligt dollarns dominans.

Dessa länder är mer än villiga att låna pengar till USA än att riskera ett prisfall på sina valutor. Det förklarar varför USA har kunnat ha ett så stort handelsunderskott i alla år utan att försättas i konkurs på samma sätt som t ex Argentina.

Att många länder växlar in en valuta som kassareserv får förödande effekter på exporten. Även om detta gör att landet tjänar mycket på sin stigande valuta när de skall importera så drabbar det sysselsättningen negativt. Det har drabbat både Scweiz och USA. Schweiz tillverkar i dag inte ens grävskopor och lastbilsflak som normalt inte lämpar sig för import p g a sin otymplighet. Numera är det enbart läkemedel, klockor, knivar, ost och choklad som tillverkas. Så har det dock inte alltid varit för Schweiz. Tex så var växlingskursen mellan Sverige och Schweiz faktor 1 till 1 år 1945.