DE STÖRSTA EKONOMIERNA

DE STÖRSTA BÖRSERNA

I USA finns flera av världens största bolag och sett till börsvärde står USA för ca hälften av världens totala börsvärde. Det är anledningen till att USA ofta väger kring 60 procent i en globalfond. Warren Buffett lär ha sagt "Never bet against USA".

För fonder i allmänhet och för indexfonder i synnerhet har olika länders börsvärde stor betydelse. Utgör ett land en stor andel av ett index kommer förvaltarna att investera en större del av kapitalet där, man talar om länders vikt i index. USAs aktiemarknad motsvarar ~1/2 av världsindex medans Kinas är ~10%, Japans ~7% och Storbrittaniens ~6%. Se bilden nedan.

Några snabba fakta om internationell ekonomi och handel

• Världsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln har emellertid vuxit snabbare än världsekonomin; den globala exporten har femdubblats.
• EU:s inre marknad består av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20 miljoner företag.
• EU är den största aktören i världshandeln med varor och tjänster.

• Världens tre största varuexportländer är Kina, Tyskland och USA. De tre största varuimportländerna är USA, Kina och Tyskland.
• USAs främsta handelspartner är Kanada, Kina, Mexiko, Japan

• Utvecklingsländernas andel av världs-handeln med varor är drygt 30%. (Med utvecklingsländer avses ”icke höginkomstländer” enligt Världsbankens definition, för närvarande 144 av 213 länder på Världsbankens lista. Observera att bl.a. Kina ingår i denna grupp.)

• Handelsavtalet GATT trädde i kraft 1948. WTO grundades 1995 och övertog GATT:s roll. Tjänsteavtalet GATS slöts 1995.

• Sedan GATT började gälla har genomsnittstullen för industrivaror i industriländer sjunkit från 40 % till några få procent.

• Totalt har WTO i dagsläget (2018) 164 medlemmar som tillsammans täcker omkring 95% av världshandeln. Alla stora länder är medlemmar i WTO.

USAs BNP VS BÖRSVÄRDE

USAs börs är pga av sin särställning värderad högre än hela landets GDP(gross Domestic Product, läs BNP). Se bilden nedan. Alldeles oavsett relevansen i denna kurvan är både Sveriges och USAs börvärden större än ländernas BNP. Detta indikerar att finanssektorn blivit för stor och därmed hotar den finansiella stabiliteteten.