Råvaror

Olja är den viktigaste råvaran med en extrem påverkan på världs-konjunkturen. Av alla varor som produceras så är upp till 15% av värdet kommet ur transporter där olja spelar en stor roll. För flygbolag är ca 30% av kostnadsmassan bränsle. Med andra ord påverkar oljan alla delar av ekonomin. Något alternativ som kan användas för tunga transporter kommer inte att finnas inom rimlig framtid. Fordonsbranschen är också fastlåst i oljan genom stora investeringar i testriggar och FOU.

I dagsläget produceras ungefär 40 procent av råoljan av OPEC, som är en samarbetsorganisation mellan elva oljeexporterande länder i Mellanöstern, Afrika och Sydamerika (Venezuela). Resten I 60 procent I kommer från länder som inte ingår i OPEC, bl.a. USA, Kanada, Ryssland, Norge och Storbritannien. Två tredjedelar av världens oljereserver är lokaliserade till Mellanöstern (40 procent enbart i Saudiarabien).

Dyr och billig olja
Billigast är oljan att producera på land i Melllanöstern. Dyrast är Venezuelas djuphavsolja, s k fracking i USA och kanadensisk olja från sandskiffer. Norsk nordsjöolja är också dyr.

Varför fracking?
Olja och gas från skiffer tas upp genom det som populärt kallas fracking – eller hydraulisk spräckning – där man spränger upp sprickor i berggrunden. Fracking står för ca 3% av världens oljeproduktion och förekommer mest i USA. Det är en förhållandevis dyr och miljöfarlig metod som inte lämpar sig så väl i det mer tätbefolkade Europa.

Vad bestämmer oljepriset?
Storpolitik. Det är inte så lätt att alla vrider på kranen samtidigt. USA som importör spelar också skickligt ut befolkningsgrupperna Sunni(Saudi) och Shia(Iran) mot varandra. USA använder också frackingoljan för att pressa ner världspriset på olja.

Koppar – ledare för elektrisk ström, och elektroniska mönsterkort.
Bly – i elektriska ackumulatorer, kabelskydd, skydd mot radioaktiv strålning och ammunition.
Zink – zinkbeläggningar på stål, i batterier och legering.
Nickel – i mynt, rostfritt stål, superlegeringar, stållegeringar, uppladdningsbara batterier och katalysatorer.
Guld – smycken och produkter som används inom tandvård och elektronik.
Silver – All elektronik, vindkraftverk, solpaneler mm. Den bästa ledaren av el. Det finns 16 ggr mer silver än guld. Följaktligen borde priset bara var 16 ggr högre. Dock är priset normalt ca 80ggr högre. En köpsignal borde vara att köpa silver när prisdifferensen guld/silver går under 32ggr.

Bilden ovan illustrerar att alla världens guld får plats under bottensektionen av Eiffeltornet

Guld: Betraktas av många som värdestabilt i turbulenta tider och har hållit sitt värde i mer än 2000 år. Detta p g a av att det bara lär finnas så lite guld att all världens guld får plats under bottensektionen av Eiffeltornet. Spargurun Warren Buffet är dock kritisk och menar att det är en oanvändbar metall. Han har sagt ungefär så här: ” marsmänniskorna skulle ruska på huvudet om de fick se att man grävde ett djupt hål i Afrika för att ta guldet till USA. Väl i USA gräver man ett nytt hål och placerar ut vakter kring hålet”.

Dock skall tilläggas att guld har viss användning inom elektronik så beskrivningen som helt onyttig stämmer inte. T ex så kan man vaska ur en guldring från 100 mobiltelefoner. Kina är det land som producerar mest guld, följt av Australien, USA, Ryssland och Sydafrika. I dag handlas det för guld med papperspengar ca 10 ggr mer än vad det finns tillgång på guld.
De största köparna av guld är Indien, Ryssland.

Gulds renhet beskrivs i karat, där 24 är högst. Smycken är sällan gjorda av rent guld, då blir föremålet för mjukt. Guldet måste blandas ut och 18 karat är vanligt i smycken.

I tider av oro stiger alltid guldpriset. Penningpolitik, dvs hur villiga centralbankerna är att trycka pengar och den geoplitiska oron är typiska faktorer som påverkar guldpriset. Många länder har stora guldreserver. Guld är en säker tillgång i orostider och stora centralbanker har köpt på sig mycket guld de senaste åren.

Silver är en ädelmetall som används inom ett brett spektrum av industriella applikationer, men också av smyckesindustrin och av fotoindustrin. Industriell användning, till exempel datorer, mobiltelefoner, TV, batterier och läkemedel som utgjorde cirka 54 % av världens silverkonsumtion under 2007. Världens tre största producenter är Peru, Mexiko och Kina.

Till skillnad från guld representerar industriell konsumtion en stor del av efterfrågan på silver som är en mer volatil handelsvara än guld.

Det finns ca 16 gånger mer silver än guld i världen och följaktligen borde det också vara 16 ggr billigare. Så är dock inte fallet utan kan vara ca 80ggr billigare. En tumregel lyder att man skall köpa guld när skillnaden faller under faktor 30. Silverpriset sägs följ guldpriset i en gummisnodd och har relativt mer extrema rörelser uppåt och nedåt. Silverpriset drivs både av industrin och av finansvärlden

Den ökade konsumtionen av elektronik talar för kopparen som investering. Även om kraftledningar görs av aluminium så finns det inget som överträffar koppars ledningsförmåga. Den överlägset största producenten av koppar är Chile, som brukar stå för runt en tredjedel av produktionen. Därefter följer bland andra Kina, USA och Peru.

På grund av den tekniska utvecklingen har den övervägande majoriteten av all brytning skett det senaste århundradet, men trots att det finns gott om koppar i jordskorpan anses majoriteten vara för kostsam att bryta. På grund av detta talar många om ett koncept liknande “peak oil”. Det som talar emot ett liknande koncept för koppar är att tekniken troligtvis hittar nya vägar att bryta oekonomisk koppar samt att metallen återvinns i hög utsträckning. Inte undra på att folk skäl kopparledningar.

Då koppar är en industrimetall har kopparpriset traditionellt följt konjunktursvängningarna. I högkonjunkturer är efterfrågan hög vilket pressar upp priset, i lågkonjunkturer sjunker efterfrågan och därmed också priset på koppar. Detta till skillnad från guld och silver, som ofta har ett obprismönster oberoende.

Superlegeringar, batterier och vitaminer - kobolt är viktigt på många olika sätt. På grund av hög efterfrågan och osäker tillgång ligger kobolt på EUs lista över kritiska material. Många menar också att nästa krig kommer att handla om kobolt. Över hälften av världens kobolt bryts i Kongo där rena koboltyran inträffat. Till och med golven på kyrkor har brytits upp för att komma åt den värdefulla metallen.

Fyndigheter och produktion
Kobolt bryts ofta som en biprodukt i gruvdrift efter andra metaller, ofta nickel eller koppar. Den Demokratiska republiken Kongo (DRC) står för 64 procent av världsproduktionen av kobolt. Här finns världens viktigaste koboltreserver, omkring sex miljoner ton kobolt, i vad som kallas Centralafrikanska kopparbältet. 18 länder står för resterande världsproduktion, exempelvis Kina, Ryssland och Zambia, med mellan 5 och 1 procent av marknaden. Inom EU sker brytning av kobolt i Finland och Nya Kaledonien (Frankrike).
I Sverige bedrivs ingen gruvbrytning för kobolt i dagsläget. Kobolt här däremot hittats på flera lokaler, bland annat i Kleva gruva, Venafältet (Bergslagen), Kiskamavaara (Kiruna) och kring Lainjaur (Skelleftefältet). Sveriges kända mineraltillgångar räknas till omkring 19 000 ton. En annan källa till kobolt är genom återvinning, där stor potential finns. Uppskattningsvis tio ton kobolt omsmälts i Sverige varje år, medan vår användning ligger på över 500 ton. Tunaberg i Södermanland anses ha en av världens största koboltfyndigheter.

Kobolt (Co) är en hård, glänsande silvergrå metall med många användningsområden. Kobolt har en hög smältpunkt och är ferromagnetisk, vilket betyder att det går att magnetisera för att göra permanenta magneter. Legeringar och superlegeringar, legeringar med högpresterande egenskaper, är ett stort användningsområde för kobolt. Kobolt gör att legeringarna kan bli mycket hårda och hållfasta samt få en hög smältpunkt, vilket efterfrågas i konstruktionen av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde för kobolt, där det används i litiumjonbatterier, nickelkadmiumbatterier och i nickelmetallhybridbatterier.

Efterfrågan på kobolt förväntas växa de närmaste tio åren på grund av en växande marknad för elektriska fordon med batterier. Andra användningsområden för kobolt är som komponent i katalysatorer, pigment och inom kemiska processer i olje- och gasindustrin. Ett annat växande användningsområde för kobolt är inom bioteknologi, där kobolt används i medicin, tandvård och fermenteringsprodukter. Visste du att kobolt också är en huvudkomponent i vitamin B12 och därmed en livsviktig byggsten för allt liv?

I Sverige talar vi ofta om de fyra sädesslagen vete, havre, korn och råg. Det är lätt att tro att detta gäller universalt, men det är bara vete (och i viss mån kanske havre) som är enkelt och lämpligt ur en investeringssynpunkt. Andra sädesslag som är lämpliga för spekulation är främst majs och sojabönor, men även ris går att placera i. Fyra multinationella företag står för merparten av all handel med livsmedel. Det är amerikanska Cargill, Bunge och Archer Daniels Midland, samt franska Louis Dreyfus. Cargil är prissättande när det gäller vetepriser eftersom att de köper upp så stora volymer.

Sedan 1970-talet har livsmedelsproduktionen blivit alltmer koncentrerad och globaliserad. En handfull länder dominerar den globala handeln med stapelgrödor. Sex aktörer står för 80 procent av veteexporten. Exporten av ris kontrolleras likaledes till 85 procent av sex aktörer.

Tre länder producerar 70 procent av den majs som når ut på världsmarknaden. Det gör att de fattigaste länderna, de som måste importera livsmedel för befolkningens överlevnad, blir helt beroende av ekonomiska tendenser och policyn hos några få exportföretag.

Mjölklandet Nya Zeeland påverkar hela världens mjölkmarknad med sk spotpriser. Landets mejeriindustri exporterar 95 procent av alla mjölkprodukter och tre fjärdedelar av all producerad mjölk görs till mjölkpulver. Totalt exporterar landet hälften av allt mjölkpulver som handlas internationellt. Mjölkpriset bestäms därför av den Nya Zeeländska börsen
och en svensk bonde har i dag en brytpunkt på lönsamhet vid 150 kor. Mycket spel för gallerierna förekommer av politiker som säger sig vurma om landbruket, men deras möjligheter att hjälpa krisande lantbruk är begränsad.

Priset på metallskrot bestäms främst på London Metal Exchange. En skrothandlare jag pratat med säger att han kollar varje dag på gårdagens prisindex. Kina har varit den störsyta importören av skrot och USA den största exportören. Just nu finns det god tillgång på järnskrot, vilket gör att priset är lågt. År 2010 återvanns ungefär 400 miljoner ton metall världen över. 40% av världens stålframställning baseras på återvunnet material. Beroende på vilken metall som återvinns kan mellan 75% och 95% av energin sparas jämför med att utvinna samma mängd metall ut malm.

Inom EU handlas utsläppsrätter mellan länder. Principen för EU:s handelssystem är att begränsa utsläppen. Detta görs genom att en övre gräns sätts för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns kallas ”utsläppstak”. Utsläppstaket beslutas av Europeiska kommissionen.

För att få släppa ut växthusgaser måste deltagarna i systemet ha giltigt tillstånd med tillhörande övervakningsplan samt utsläppsrätter.
Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut motsvarande 1 ton koldioxidekvivalenter. Varje ton kostar 200 kr. Ett företag likt SSAB i Oxelösund släpper ut 1.5 miljoner ton och måste följaktliogen betala 300 miljoner kr per år.

⚖ Mikro / Makro

RÅVAROR

OLJA

VAD ANVÄNDS MINERALERNA TILL

GULD

SILVER

KOPPAR

KOBOLT

SPANNMÅL

MJÖLK

JÄRNMALM

RÅSTÅL

JÄRNSKROT

UTSLÄPPSRÄTTAR

SOLENERGI