Planerat åldrande

Namnet glödlampskonspirationen kommer sig av att alltsammans började inom glödlampsbranschen, där man för snart 90 (!) år sedan oroades över allt hållbarare glödlampor och därför bildade en kartell där man bestämde att glödlampor inte skulle få hålla i mer än 1000 timmar. Principen för planerat åldrande är helt enkelt att se till att saker inte håller för länge. Håller sakerna för länge så köper konsumenterna inget nytt, och då finns det ingen som vill köpa det fabrikerna tillverkar. Därför tillverkas saker som inte ska hålla för länge och som inte ska gå att reparera. Så byggs ett slit- och slängsamhälle. (I USA finns dock en glödlampa från 1901 som fortfarande fungerar.)

En ny studie tyder på att det planerade åldrandet, blir allt kortare.
Många blir upprörda när de tänker på att deras dyra datorer och telefoner inte är gjorda för att hålla. Problemet är att vi som konsumenter förväntas byta upp oss till den senaste modellen av exempelvis telefoner, och därför tycker att det är ganska lägligt att den gamla går sönder lagom till lanseringen av den nya produkten.

Planned obsolescence kan sägas vara motsatsen till cirkulär ekonomi. Exempel på hållbara businesslösningar kan vara att göra stryktåliga och lite dyrare produkter, att serva produkter som har gått sönder i stället för att sälja en ny, och att vara noga med att samla in uttjänta varor för återvinning.

⚖ Mikro / Makro

PLANERAT ÅLDRANDE

GLÖDLAMPSKONSPIRATIONEN