Börsteori

Aktiebörsen är inget nollsummespel. Alla tjänar på börsen i det långa loppet. I snitt har den årligen uppgången varit 7.6 % de senaste 100 åren. Då är inflationen också avdragen. Jag tycker personligen att det räcker som riktvärde.

Sammanataget brukar man säga att det största misstaget man kan göra I sitt sparande är att inte befinna sig på börsen över huvud taget. Den årliga uppgången genereras under några få av årets dagar. Det är tiden på börsen som fäller avgörandet. Timingen har mindre betydelse
”alla kan bli rika på aktier bara man inte har så bråttom” Warren buffet

Följande sparhorisonter tycker jag man skall vara väl medveten om:
-3 år aktiefonder
-5 år aktier

-7 år ca ”80% sannolikhet att man tjänat på aktiefonder”

Tittar man mer noga på de senaste 20 åren så har den dagliga genomsnittliga uppgången varit ca 0.04%. Dagarna med uppgång är 52% och av dagarna med nedgång är 48%. Vad man dock också bör ha i åtanke är att den årliga produktivitetsökningen inte är mer än 3-5%.

Följaktligen kommer stora börsuppgångar alltid att behöva korrigeras mot verkligheten. Det är det vi normal kallar för finanskriser. På senare tid har nedgångarna inte varit längre än ca 1.5 år. Dock går börsen alltid upp. Det ligger i mänsklighetens natur att vara optimistiskt och att “inte ta på sig skygglapparna och återvända till stenålderslivet på savannen”.

Vi vill också bli entusiasmerade och har en tendens att tysta ner de som ifrågasätter. Nya bubblor kommer hela tiden att uppstå. Hur en bubbla uppstår och korrigeras av verkligheten illustreras enligt nedan..

En vanlig rekommendation är att man skall ha en ganska stor del av sitt sparande i någon utländsk globalfond eller Europafond. Argumenten är att man får riskspridning genom att ha aktier från hela världen och att man skyddar sig med att ha en del av tillgångarna utomlands om Sverige skulle fortsätta att halka efter i välståndsligan.

Stockholmsbörsen har historiskt haft en av väldens bästa avkastningar. Detta förklaras med att de svenska industriföretagen inte är så svenska utan har fler anställda utomlands och i praktiken är globala företag. Vinsten man skapar utomlands ger starka rapporter och bra utdelningar. Det har också varit en av världens oroligaste börser.

Var och en får själv avgöra den mix man vill ha av utländska aktier. Men tänk på att det alltid är dyrare och att få har kompetens när det gäller utländska bolag. Jag anser att man som svensk bör ha en stor andel av sin aktieportfölj i svenska aktier. För det första är det ofta förknippat med högre kostnader att spara i utländska aktiefonder.

Både den svenska banken och utländska rådgivare skall tjäna pengar på förvaltningen. Rådgivarna har också ett egenintresse av att kunderna väljer utländska aktier för då vet man att fonder är det enda alternativet eftersom det är mycket dyrt att köpa enskilda utländska aktier. Notera också att risken att förlora pengar alltid bärs av den enskilde fondspararen.

Helt klart ökar risken att man köper något man inte begriper eller känner till när man köper utländska aktier. Ett annat argument är att man som svensk skall stödja den svenska industrins utveckling. En placering i aktier är ju en indirekt kapitaltillförsel till det underliggande bolaget.

Varför skall svenska pensionspengar stödja skogsindustrin i Indonesien eller amerikanska elektronikföretag? Genom att investera i svenska aktier bidrar man för övrigt ofta till verksamheter över hela världen.

Många tycker att tillväxtmarknader är mycket attraktiva. Dock är de ofta extremt skakiga. Tex har aktiestinsen nästan helt byggt sin förmögenhet på svenska aktier och Warren Buffet byggt det med mestadels amerikanska aktier.

Med förprogrammerade program som reagerar på mikrorörelser är också det geografiska avståndet mycket viktigt. Tex placerades servrar i Värtahamnen nära Nadsdaqbörsen. Förklaringen till det är att mäklarfirmornas dataprogram och utrustning är optimerade för att kunna jobba så snabbt som möjligt, det som fortfarande kan påverka är det fysiska avståndet till börsens servrar.

För att få kortast möjliga ordertid lägger därför många mäklare gärna sina servrar så nära börsens dito som möjligt. Det kallas för ”high frequency trading”. Uppgifter gör gällande att 50-70% av all handel på Wall Street sköts av hypersnabba superdatorer med s k programmerade ”algoritmer”. Algoritmer som bygger på tekniks analys som vi skall behandla senare.

"Såsom oljan går, så går också börsen" brukar det heta. Oljan är den enskilt största faktorn som påverkar börsen då oljan är en så stor del av produktionskostnaden. Då oljepriserna stiger, går kostnader upp för transportföretag, pressar deras vinstmarginaler och tvingar dem att höja priserna, vilket påverkar alla andra företag som förlitar sig på dem för att transportera varor och människor. En sänkning av oljepriset brukar kunna ses som en vitamininjektion för industrin.

↝ Börsen

BÖRSTEORI

UTLÄNDSKA ELLER SVENSKA AKTIER/FONDER

ROBOTHANDEL

VILKEN ENSKILD RÅVARA HAR STÖRST INVERKAN PÅ BÖRSEN?

VILKA LÄNDER VÄGER TYNGST PÅ VÄRLDENS BÖRSER ?

VAD ÄR FAANG OCH BAT?